En del förlorare flydde undan förföljelsen i sitt hemland till exil i andra länder, andra förlorare tvingades till tystnad eller, som i en del fall, valde tystnaden. Någon enstaka valde att spela med i det elaka spelet.

Visst skänkte kriget nya och spännande dimensioner åt en så stor författare som Bertolt Brecht. Men på det privata planet var han, som alla andra, en förlorare. Han tvingades ju till landsflykt i bl.a. Sverige.

I den här tidningen berättar vi om några av de hårdast drabbade ur "Den förlorade generationen" i Berlin.

Om Brecht. Om Tucholsky. Om Kästner. Om Fallada. Om Döblin.

Men vi berättar också vad som hände med de judiska storbyggmästarna i familjen Haberland - familjen som byggde Berlin. På Haberlandsstrasse i Berlin bodde en tid en samling judiska genier, som Einstein och Tucholsky.

Gatan i Bayerisches Viertel i Berlin-Schöneberg döptes till Haberlandsstrasse efter storbyggmästaren Salomon Haberland år 1907. 1936 utplånade nazisterna gatunamnet och snart även byggmästaren Kurt Haberland, som gick en mycket plågsam död till mötes i koncentrationslägret Mauthausen.

Först den 2 september 1996 fick gatan tillbaka sitt gamla namn och det var tack vare en bok av en svensk (läs recensionen i detta nummer), Haberlands, en familj som byggde Berlin.

Författaren Ralph Herrmanns är släkt med Haberlands och kom till Sverige som 6-åring. Herrmanns och Natur och Kulturs förlagschef Lars Grahn var hedersgäster när Schönebergs borgmästare, Elisabeth Ziemer, avtäckte den nya gatuskylten den 2 september.

Vad kunde ha hänt om inte Hitler hade funnits? De geniala författare som tystades - vad kunde det ha blivit av dem?

Läs Jean Bolinders fascinerande berättelse om "mötet på Gripsholms slott"!

Trevlig läsning med TIDNINGEN BOKEN!

Bo Axelsson
chefredaktör

© Copyright: Tidningen Boken1997