TIDNINGEN BOKEN 9-10 2006-2007
Maupassant dog
som en galen koloss
Författaren Guy de Maupassant (1850-93) var en stilig
kvinnokarl, som levde ett utsvävande och hårt liv. Otaliga
älskarinnor defilerade förbi under hans vilda turné i Paris salonger.
de Maupassants eskapader påminde om huvudpersonens, Georges Duroy, i
hans berömda roman Bel-Ami. Till slut krävde det hårda livet sin
tribut. Den hyllade
författaren drabbades av obotlig syfilis, sinnessjukdom och han jagades av
demoner. Slutet kom när han fördes bort i tvångströja som en galen,
stirrande koloss. Han fördes till en läkarklinik, men kom inte
därifrån levande. Guy de Maupassant blev bara 43 år.
|
NORMANDIE G uy de Maupassant var god vän med och lärjunge till Gustave Flaubert, som han beundrade djupt och försökte, och även till viss del lyckades, efterlikna som skriftställare.Guy de Maupassant föddes i fiskehamnen Fécamp vid den normandiska kusten och var normand både på mödernet och fädernet. Föräldrarna skildes tidigt efter ett fasansfullt gräl, som den lille pojken tvingades åhöra och som han aldrig skulle glömma. Modern var sjukligt bördshögfärdig och fick inskrivet i kyrkoböckarna att sonen Guy föddes på slottet Miromesnil, som ligger söder om Dieppe. Modern hyrde slottet en period under Guy de Maupassants barndom. Moderns dimridåer om Guys härkomst och hennes desperata försök att sätta extra glans på sin tillvaro som "fin dam" ledde till en kluvenhet och identitetskris i sonens karaktär. Guy de Maupassant växte upp i villan Les Verguies, en pampig byggnad i rött tegel på rue Notre-Dame i Etretat, som är en badort med glans från forna dagar. Modern uppfostrade själv sina två söner, Guy och Hervé, och lät dem ströva ganska fritt på landsbygden, där de lärde känna traktens folk, bönder och deras liv. Detta hade Guy de Maupassant stor nytta av under sitt liv som författare. I Etretat tilldrar sig de Maupassants tragiska berättelse Miss Harriet, som handlar om en gammal ungmö som dör av krossad kärlek. Deltog i kriget Efter studentexamen i det närbelägna Rouen och deltagande i kriget 1870 påbörjade Guy de Maupassant juridikstudier i Paris, som han dock avbröt för att tjäna sitt uppehälle som tjänsteman i marinministeriet under åtta år. En rad av de Maupassants mest kända berättelser tilldrar sig i Normandie och i första hand i trakten runt om Rouen. Han tillbringade själv större delen av sitt vuxna liv i Paris, men byggde en sommarvilla i Etretat efter att han hade börjat tjäna stora pengar på sina böcker. Villan, La Guillette, finns kvar än i dag och ligger på en gata som fått namnet rue Guy-de-Maupassant. Guy de Maupassant slog igenom med berättelsen Boule de Suif (1880; Fettpärlan), som först trycktes i ett samlingsverk, Les Soirées de Médan (Kvällar i Médan), som gavs under Zolas ledning. Berättelsen, som handlar om en gladlynt och lite nonchalant prostituerad och hennes förvirrade beundrare, börjar under den preussiska ockupationen av Rouen och avslutas på Hotel de Commerce i staden Totes. Det lätt förklädda hotellet hette i verkligheten Hotel de Cygne och finns kvar i Totes än i dag.
Otaliga älskarinnor Här finns en klar parallell till Guy de Maupassants eget liv i Paris salonger. Här skaffar han den ena lyxvåningen efter den andra, när pengarna börjar strömma in efter hans boksuccéer. Han lever ett liv i lyx och har otaliga älskarinnor, som charmas av hans vassa, ironiska humor och hans stiliga utseende. Men den omsvärmade kvinnokarlen, som älskar att paddla kanot på Seine och kika på vackra flickor när han inte svingar sin bägare, drabbas tidigt av moln på sin himmel. Det vilda livet kräver sin tribut i form av en obotlig syfilis. Hela hans familj plågas av nervösa besvär av allvarlig art. Modern får ständiga nervösa sammanbrott och brodern, Hervé, dör galen 1889. Guy de Maupassant försöker finna sinnesfrid på rivieran, Côte d´Azur, där han köper ett hus, Chalet de l´Isère, 42 av. de Grasse i Cannes och där han också njuter av livet i sina segelbåtar, först Bel-Ami I och senare Bel-Ami II, som han bokstavligen skrivit ihop till genom romanen med samma namn. Guy de Maupassant får njuta en kort tid av lycka och frid innan sjukdomen bryter ned honom. Han upplever en innerlig kärlekshistoria med en ung, vacker ryska från Ukraina, Marie Bashkirtseff, en fascinerande och genial kvinna. Marie, som Guy de Maupassant ger smeknamnet Moussia, ska också gå ett tragiskt öde till mötes. Marie Bashkirtseff var en skicklig konstnär, som tillägnas en egen sal på Musée des Beaux-Arts i Nice. Marie var först på väg mot en karriär som sångerska, men gjorde i stället stor framgång som konstnär, journalist och författare. Hon kom till Nice första gången som 13-åring 1871 och startade som 15-åring en egen tidning, Journal, som blev ett forum för kvinnosakskämpar över hela Frankrike. Hon var gift flera gånger och hade en rad älskare. Guy de Maupassants Moussia dog av tuberkulos innan hon fyllt 26 år.
Författaren och biografen Armand Lanoux har skildrat den makabra scenen: "Denna klara januaridag kunde Cannesborna se en underlig grupp allvarliga män vid båtkajen, nedanför den gamla kyrkan, framför den väldiga blå bukten. I den oförglömliga odören från havet och i skenet från fartygen raglar en klumpig koloss, uppsvullen av en hemsk fetma, med ögon som klot, mellan två sjukvårdare, med armarna bundna i en tvångströja. Den blå himlen, den klara luften, hans älskade yachts eleganta linjer, allt tycktes lugna honom. Hans blick blev mild... han begrundade länge sin farkost med melankoliska och lugna ögon... ...Maupassant rörde sina läppar, men inget ljud hördes. När man förde iväg honom vände han sig om flera gånger mot båten. Inget kunde längre göras för den olycklige" Bo Axelsson |
||||
© Copyright: Tidningen Boken 2004-2007 |
||||